Sevalla Bygdegård

Bygdegårdar i Västerås

I Västmanland så finns det fler bygdegårdar att hyra till fest än bara Sevalla bygdegård. Här presenterar vi kort information om samtliga bygdegårdar som finns i Västerås kommun. Söker du en bygdegård i Sala hittar du motsvarande lista på sidan bygdegårdar i Sala.

Bygdegårdar i Västerås

Badelunda Kyrkskola

Länk: http://www.badelunda.se/
Avstånd från Västerås: 10 km, ca 12 minuter

Barkarö bygdegård

Länk: http://www.bygdegardarna.se/barkaro/
Avstånd från Västerås: 10 km, ca 16 minuter

Björksta bygdegård

Bygdegården i Björksta kyrkby ligger intill Björksta kyrka i utkanten av samhället i Björksta socken.

I bygdegården i Björksta finns det en större, en mindre sal samt ett kök. Den stora salen rymmer som mest 100 personer sittandes vid dukade bord. Då bygdegården ligger i omedelbar närhet till  så kan den med fördel användas till arrangemang som påbörjas i kyrkan.

Länk: http://www.bjorkstabygdegard.se/
Postadress: Björksta bygdegård, c/o Lindholm, Gansta 4, 72596 Västerås
Avstånd från Västerås: 22 km, ca 20 minuter

Dingtuna Bygdegård

Länk: http://www.bygdegardarna.se/dingtuna/
Postadress: Dingtuna Bygdegård, Kyrkvägen 27, 72475 Västerås
Avstånd från Västerås: 13 km, ca 15 minuter

Harakers bygdegård

Länk: http://http//haraker.se/
Avstånd från Västerås: 22 km, ca 25 minuter

Irsta bygdegård

Länk: http://www.irstabygdegard.se/
Postadress: Irsta Bygdegård, Irsta Kyrkväg 16, 725 97 Västerås
Avstånd från Västerås: 13 km, ca 15 minuter

Kungsåra bygdegård

Länk: http://www.bygdegardarna.se/kungsara/

Avstånd från Västerås: 22 km, ca 20 minuter

Kärrbo bygdegård

Länk: http://www.karrbo.se/
Avstånd från Västerås: 18 km, ca 21 minuter

Lillhärads bygdegård

Bygdegården i Lillhärad, ligger centralt i Lillhärad och i närheten av Lillhärads Kyrka. Bygdegården är anpassad för funktionshindrade med ramp, handikapptoalett på nedervåningen och det finns hörslinga på båda våningsplanen.

Länk: http://www.lillharad.com/
Avstånd från Västerås: 14 km, ca 15 minuter

Sevalla bygdegård

Bygdegården i Sevalla läs mer om faciliteterna på Sevalla bygdegård. Bygdegården i Sevalla ligger vackert belägen vid Sagån.

Länk: https://sevallasocken.se/sevalla-bygdegard/
Avstånd från Västerås: 20 km, ca 24 minuter

Skerike bygdegård

Skerikes bygdegård ligger i lantlig miljö med närhet till både Skerike kyrka, bondgårdar och Skerike Golfbana.

Mellan åren 1877-1881 uppfördes fastigheten som sedemera har blivit bygdegård i Skerike. Initialt användes fastigheten till folkskola och småskola. 1932 skedde en utbygnad samtidigt som den äldre delen av lokalen moderniserades. På 1960-talet lades skolan ned, då rustade och byggde Västerås kommuns fastighetskontor om fastigheten till bygdegård som invigdes den 5 januari 1963.

Länk: Skerike bygdegård
Postadress: Skerike Bygdegård 1 Kävsta, 725 93 Västerås
Avstånd från Västerås: 7 km, ca 12 minuter

Tortuna bygdegård

Länk: http://www.laget.se/tortunagarden/
Avstånd från Västerås: 18 km, ca 20 minuter

Sevalla Bygdegård

Bygdegårdar i Sala

I Västmanland så finns det fler bygdegårdar att hyra än Sevalla bygdegård. Här presenterar vi kort information om samtliga bygdegårdar som finns i Sala kommun. Vi har även en lista över bygdegårdar i Västerås.

Om Sevalla bygdegård inte passar för din planerade tillställning den här gången så kan du kanske hitta en alternativ bygdegård.

Bygdegårdar i Sala

Broddbo bygdegård

Telefon: 0224-500 55

Byagården Ransta by

Länk: http://www.ranstaby.se/

Norrby bygdegård

Länk: http://www.bygdegardarna.se/norrby/

Postadress: Norrby bygdegård, Isätra kärrbäck, 73392 Sala

Jugansbo bygdegård

Jugansbo bygdegård är centralt placerad i samhället Jugansbo med närhet både till tätorterna Sala och Heby.

Länk: http://www.jugansbo.com/

Postadress: Jugansbo Bygdegård, Snickars Skälby 160, 73391 Sala

Ransta bygdegård

Bygdegården är Ransta en föredetta stationsbyggnad som uppfördes 1875 i samband med att järnvägen drogs genom samhället. Byggnaden invigdes den 7 december 1875 som Ransta startion.

Länk: http://www.bygdegardarna.se/ranstanasta/

Postadress:

Tärna bygdegård

Länk: http://www.bygdegardarna.se/tarna/

Postadress: Tärna bygdegård, 73393 Sala

Logotyp för Veteranplöjning i Sevalla

Sevalladagen 2009

I år tog vi en gruvlig revansch på alla utsocknes. Prislistan toppas av tre sevallabor, Bo Johansson 108 poäng, Roland Johansson 105 p. och Carl-Gustav Johansson 99 p. Tortunaborna protesterar mot bestämmelserna som säger att det bara är Sevallaplöjare som får muta domarna, en regel som diskriminerar utsocknes och är orättvis. Nu är det så, att i år har ingen domare mutats beroende på årets bråk om mutor och bonusar vilket gjorde att Sevalla har avhållit sig från sin lagliga rätt att muta domarna. För att undanröja alla tvivel uppdrogs åt polismannen Patrik Nordin arvoderad av Sevalla och som fotpatrullerade fältet under hela dagen att utreda förtalet. Han har förhört samtliga Sevallaplöjare och de intygar samfällt att inga mutor har förekommit i år bortsett från en syrlig karamell eller var det kommentar. Domarna å sin sida vägrade att uttala sig för polisman Patrik då de ansåg sig stå över polisen i rättssak. Den gamle veteranen Lars Elander har också uttalat sig. Han anser att han plöjde väldigt bra i år men påpekade att domarna inte hade observerat detta. Samtidigt påtalade Lars att Bror Eriksson från Tortuna också plöjde väldigt bra då han bara kom en poäng efter mig, säger Lars.

En verklig hjälte är Jimmy Wilhelmsson som år efter år kommer med sin lilla Allis Chalmers B Special på 14 hästkrafter med en enskärig plog. Första gången han kom till start för kanske 10 år sen satte han glad i hågen plogen i den sega Sevallaleran och där satt han fast i två timmar tills alla andra plöjare hade gått i mål. En annan gång tog gnistan slut redan i Dingtuna på grund av elfel för att nästa gång stanna mitt i plöjningen då batteriet tog slut för att året därpå få motorstopp då han dopat bensinen med diesel för att få fram en fotogenblandning. I år kom Jimmy inte bara till start utan även i mål men fick blygsamma 9 poäng att jämföras med vinnarens 108 poäng. Ändå är det en stor prestation att med en enskärig plog och 14 hästar kunna nå slutfåran. En annan god prestation gjordes av Gunnar Hellkvist på en gengasdriven Case från 1934 som efter första plogfåran fick slut på gasen vilket gjorde att traktorn stannade. Han rörde då snabbt om i grytan och fläktade en stund och vevade igång traktorn. Bra gjort! Birger Eklund har heller inte så lätt med vår gamla traktor av märket Munktells 22 från 1928. Birger får traktorn att gå bättre och bättre år för år. Tidigare orkade traktorn inte med mer än att dra en plog men numera plöjer Birger med två skär. Vi borde kanske införa handikapp så att de äldsta ekipagen fick handikapp. Munktellmuseet hade för avsikt att ställa upp med en traktor från 1917 men de föll för frestelsen att dopa brännoljan med någon typ av tvättmedel. När traktorn fick reda på att kunna utsättas för dopningstester vägrade den att starta och lämna Eskilstuna. Enligt reklamen från 1917 så skulle denna traktor kunna dra en treskärig plog. Jag tvivlar? Hästarna från Kvinnesta Lantbruksskola hade jämt jobb med en plog.

Två nya tävlingsplöjare har gett sig in i leken och det är Filip Ingmarsson Romfartuna med en Ferguson med tillhörande plog årgång 1952 och Arne Eriksson Kila Gullvalla på en av sina Lanz Bulldog. Arne Eriksson har en gedigen traktorsamling som är väl värt ett besök har det viskats i mitt öra. En som vi saknade i år var Hans Ahlström och hans Lanz. Han var upptagen på annat håll denna stora dag. Även fjolårets segrare Johan Westerdahl saknades i plogfåran.

Nya uppvisningsplöjare har kommit till. De är Munktellsmuseet som inte kom till start, Fredrik Johansson Hubbo, Ole Olson Västerfärnebo, Per Arne Pettersson Heby och Johan Smedberg Hubbo. Roligt att så många nya stöter till. De är mycket välkomna i gänget.

Öriga begivenheter var besöket av sevallabon Johan Theofron som bodde i Sevalla 1816 – 1821 och här representerad av Ralph Angestam, en tändkulemotor av 1913 års modell från Munktellsmuseet, loppmarknad och en tändkulemotor inlånad från Västerås som drog en “tiomannare” som används till att barka och vässa stör på. Barna gladdes av att få klättra på halmbalar och åka traktor och vagn.

Årets tema var skogen där både gamla motorsågar från 50-talet visades i kombination med hästdragna skogskälkar och den på 50-talet så välkända “Domänkälken”.

Äldsta tändkulan var från 1913 och äldsta traktorn från 1928. Den yngsta traktorn var en John Deere av 2009 års modell på 200 hk. Utmärkande för denna traktor är att den styrs av en satellit/GPS och kan med sin värstingutrusning hålla sig på rätt ställe med en precision av plus/minus 3 centimeter. Hinder på fältet kan läggas in i traktorns dator och sen behöver föraren bara åka med och övervaka. När skördetröskan går över fältet kan avkastningen punkt för punkt registreras i tröskans dator och som sen kan tankas över till traktorns dator och som i sin tur styr mängden konstgödsel som måste läggas på fältet för att få optimal skörd. Så nog har det skett en hel del inom jordbruket på mindre än 100 år.

Även årets Plöj gick bra och välsmort. Ingen nämnd och ingen glömd men jag vill nämna ett nytillskott till gruppen, Veroncica Cardi som går och läser marknadsföring och praktiserat sina kunskaper på årets veterandag. Inte dåligt gjort att få ut Tvärsnytt för att sen ge oss 3 minuter på bästa sändningstid före arrangemanget. Bra gjort! Ett stort tack till Tord Elander som upplät marken för både plöjning och parkering. Resultatet blir alltid en skördnersättning om inte vi får en mycket kall vinter med djup tjäle.

Plöj 2010 går av stapeln den 18 september nästa år om allt går efter planerna. Välkomna då!

2009-09-29 Gunnar Björklund

Enskilda avlopp i Sevalla

 

Trekammarbrunn med markbädd
Trekammarbrunn med markbädd

Intressenter

Hitintills har ett 20-tal hushåll anmält sig tig till en samarbetsgrupp för gemensam upphandling och eventuella gemensamma kontakter med stan. Vill Du var med kan Du anmäla Dig till Magnus Nilsson Mälby 021-652 00.

Samarbetsgrupp

  • Magnus Nilsson ordf. 021-652 00
  • Lena Nykvist 021-38 17 90
  • Gunnar Björklund 021-620 23
  • Tjelvar Collander 021-620 73
  • Fredrik Westermarck 021-18 15 57

När skall avloppen vara klara?

Efter vad jag förstår enligt de allmänna anvisningar som finns så skall arbetet påbörjas inom två år efter det att ett godkännande har erhållits och skall vara färdigt inom 5 år. Samtidigt så tolkar jag stans anvisningar så att ansökan skall vara inne före den 30 april 2010. (Som jag tolkar läget har stan ännu inte några klar policy. Detta måste vi undersöka närmare.)

Avstånd – servitut och avtal

Bädden måste enligt stan ligga 50 meter från dagvattenbrunn eller djupborrad brun. Om bädden ligger närmare kräver stan att en gummimatta för 7000 kr läggs under bädden för att inget avloppsvatten skall komma ner i dricksvattnet. Stan kräver också medgivande från grannen om bädden ligger nära tomtgränsen.

Ett servitut upprättat av Lantmäteriförvaltningen för en utloppsledning över grannfastigheten kostar 8000 kr eller mer. Ett annat alternativ är att parterna själva skriver ett avtal som registreras hos inskrivningsmyndigheterna där avgiften då begränsas till 375 kr. Om flera fastigheter går samman om en anläggning är det viktigt med ett sammägaravtal som registreras hos inskrivningsmyndigheterna till en kostnad av 375 kr/fastighet om jag uppfattat allt rätt. Även här kan Lantmäteriförvaltningen hjälpa till men då blir avgiften betydligt högre än 8000 kr. Mer finns på http://www.lantmateriet.se/

Avgifter

Stan vill ha 5 250 kr för att rådgivning och kontroller. Jag hoppas att summan är förhandlingsbar om vi samordnar oss.

Teknik

Många av oss måste göra om avloppen. Jag har “läst på” och frågat mig fram varför jag här skall redogöra för vad jag har kommit fram till. Givetvis vet jag inte allt varför jag är tacksam för tips och påpekande av oriktiga uppgifter.

  1. Första steget efter toaletten är en trekammarbrunn (slamavskiljare). 2 kbm/familj.
  2. Brunn nummer 2 (som inte finns med på bilden) är en pumpbrunn med en elektrisk dränkbar pump om fallhöjden inte räcker till. (Tänk till så går det kanske att komma ifrån denna brunn även om det kan verka svårt.)
  3. Brunn nummer 3 (som på bilden har nr. 6) är en fördelningsbrunn varifrån vattnet fördelas ut i en bädd.
    • Bädden kan vara en INFILTRATIONSBÄDD som består av täckjord 40 cm som skydd för kylan, fiberduk och bädd av 30 cm makadam 12 – 24 mm med inlagda fördelningsrör. Jorden måste vara genomsläpplig för vatten och fördelningsrören bör ligga en bit ovanför grundvattnet. Ett enkelt infiltrationsprov (perkolationsprov) kan Du göra själv. Se bilagan sist i denna presentation.
    • MARKBÄDDEN är ett alternativ till infiltrationsbädden om marken inte är genomsläpplig och anses vara driftssäkrare men är mer än dubbelt så dyr som infiltrationsbädden. Markbädden består av uppifrån räknat av täckjord 40 cm, fiberduk, 30 cm makadam 12 – 24 mm med fördelningsrör, 80 cm markbäddsand 0 – 8 mm, 5 cm makadam 2 – 8 mm, 30 cm makadam med uppsamlingsrör. Höjden på hela grusbädden är tillsammans 140 cm + täckjord på 40 cm. Totalhöjd 180 cm över utloppet i diket. Utloppsdiket måste ligga minst 140 cm lägre än utloppet från trekammarbrunnen för att inte behöva pumpa upp avloppsvattnet. Bädden skall vara 20 kvm/familj (28 kbm grus) och får vara max 15 meter lång vilket gör en bredd på min 1,33 meter.
    • Om utrymmet är begränsat går det att byta ut marbädden mot en bio-modul eller ett reningsverk som inte berörs i denna artikel.
  4. Brunn nummer 4 (som på bilden har nr. 2) är en uppsamlingsbrunnen för vattnet från bädden. Från denna brun leds vattnet ut i avloppsdiket.
  5. Om utloppet ligger närmare än 500 meter från vattendrag som kan vara en bäck till Lillån måste en fosforfälla installeras. Fällan kostar för cement 8 000 och plasten 18 000 kr + frakt och installation. Underhållskostnaden är beräknad till 440 kr/person och år för kalken och gipsen + frakt från Köping som kommer i en 500 eller 1000 kg säck som sänks ner i fosforfällan. Nu kan det gå med goda förhandlare att komma undan fosforfällan om avloppet går i ett långt öppet dike med fångdamm?? eller via lergropen??. Detta är mina funderingar efter samtal med stan.

Rörens lutning

Avloppsrören från toaletten bör luta 15 mm/meter medan rören i markbäddarna skall luta 5 till 10 mm/ meter. Avloppsrör mellan toaletten och trekammarbrunnen får inte vara för grova och inte luta för mycket eller lite för då kan det bli stopp i avloppet. Lämplig rördimension är 110 mm och normal lutning på ca.15 mm/meter eller en lutning som är mer än 45 grader.

Gunnar Björklund

Bergtäkten på Stora Bortomta

Tolv personer har överklagat bergtäkten i Bortomta till Miljödomstolen.

Orsaken är att de kringboende vill ha saken mer utredd då området är enligt deras förmenande har ett intensivt utnyttjat friluftsområde med hästansluten verksamhet för 25 till 30 hästar som kan påverkas av buller, vibrationer, luftföroreningar och damningar. Bergtäkten kan också påverka nyckelbiotopen som ligger 250 meter från brytgränsen samt den angränsande ekologiska odlingen. Ett annat problem som bör utredas är hur vattentillgången för dammbindningen skall lösas och hur vattenavrinningen från täkten skall ordnas då avrinningen knappast kan rymmas i befintligt dike som går två meter från en vattentäkt. Samtidigt påpekas det att det numera inte finns något behov av mer berg i och med att E18 är färdigutbyggd 2010 och Vägverket har inga fler projekt planerade i närheten. Om täkten kommer till stånd så bör det maximala uttaget fastställas samt att trafiken begränsas. Allt detta saxat ur inlagorna till Miljödomstolen.

Länsstyrelsen och verksamhetsutövaren har beretts tillfälle att senast 25 juni yttra sig över klagandes senaste yttranden. Därefter kommer bedömning att göras om målet är klart för avgörande. Dom i målet bör kunna hinnas med före årsskiftet.

De som vill veta mer kan gå in på hemsidan http://www.landsbygdsadresser.se/ där inlagorna till Miljödomstolen finns.

Gunnar Björklund

Beslut om bergtäkten på Stora Bortomta

Länsstyrelsen i Uppsala kungjorde i Uppsala Nya Tidning och Enköpingsposten att de har gett sitt medgivande enligt Miljöbalkens 9 kap. för att öppna bergtäkten i Stora Bortomta. Tillståndet gäller 4 milj. ton under en  20-årsperiod med en genomsnittlig årsproduktion av 200 000 ton som får krossas och sorteras. Införsel får ske med 10 000 ton årligen av schaktmassor lämpliga för byggnads- eller anläggningsändamål där föroreningsrisken är ringa.

Eventuella överklaganden skall göras inom tre veckor efter kungörelsen som  anses vara gjord den 13 feb. Handlingar finns tillgängliga hos Enköpings kommun och på Länsstyrelsen i Uppsala.

Gunnar Björklund

Två möten i ett!

Förra onsdagen den 18 februari hade hembygdsföreningen och bygdegårdsföreningen sina årsmöten inför ett 25-tal medlemmar.

Vi började med hembygdsföreningens årsmöte som kunde redovisa att man ordnat allt från kyrkstig till veteranplöjning under förra året.

Frågor som dök upp under årsmötet var arbetet med ortsadresser där Gunnar Björklund och Lars Elander lägger ner ett stort arbete. Vill ni veta mer läs gärna på www.landsbygdsadresser.se.

En fråga som diskuterades och som myndigheterna tydligen inte har något svar på, enligt Gunnar, är hur många som bor i Sevalla?

Vår egen hemsida i socknen uppmärksammades och mötet är tacksamma för Fredrik Westermarcks arbete med att bygga och uppdatera sidan sevallasocken.se. Föreningarna uppmanades att hålla koll och skicka in aktuella uppgifter till Fredrik.

Styrelsen för hembygdsföreningen valdes för 2009 och ser ut så här:
Magnus Nilsson, ordförande
Maria Stolt, Lars Liljeros, Elisabeth Spillman-Åkerlund, Anita Eriksson, Roland Johansson, Hanna Stadig och Bengt Arnholm.

Avslutningsvis så tackade Marita Ljung alla närvarande som jobbar med produktion och distribution av Sevallanytt med varsin röd ros. De gör ett ovärderligt jobb för att Sevallanytt ska komma ut.

Vi serverades fika och därefter startade bygdegårdsföreningens årsmöte.

Bygdegårdsföreningen har haft mycket aktiviteter som vanligt under 2008. Pubkvällar, grisfest, vårstädningar samt den lyckade 50-årsfesten i oktober. De passade på att tacka alla som hjälpte till med att rusta upp bygdegården under sommaren. Utan alla frivilliga hade det inte gått att genomföra.

Kyrkan har lämnat ett välbehövligt bidrag med 35.000 kr vilket styrelsen var mycket tacksamma för.

Tommy Johansson hade avböjt omval som ordförande och som ny ordförande valdes Per Elander i Skogsbro. Övriga som valdes in i styrelsen är: Inger Rickardsson, Mikael Landström, Petter Asp, Sven-Åke Eriksson, Erland Sandell, Andy Morgan, Lars Forslund samt Veronica Cadei och Robert Johansson som är helt nya.

Mötet avslutades med att tacka Tommy för ett gott jobb som ordförande under fem år. Han uppvaktades med present och blommor från styrelsen.

Vid pennan som pressreferent
Marita Ljung

Hur påverkar den planerade bergtäkten oss?

Just nu planeras en bergtäkt i skogen vid Stora Borttomta, cirka fyra kilometer från Sevalla by. Förutom bergtäkten finns även framtidsplaner på asfaltsverk och avfallsdeponi.

Hur dessa kan komma att påverka oss som bor här med buller, trafik, samt eventuella föroreningar står att läsa i den MKB-analys som Enviplan AB tagit fram.

Ännu är inte något beslut fattat och pärmar med bl a MKB-analysen finns att hämta hos Eric Pettersson i Borttomta. En pärm för utlåning finns även hos Katarina Gränsman på Vackervallen.

Åsa Slobodnik

Stöd från Sevalla når Himalayas höjder

På onsdag åker Curt Gregers-Varg till Indien. Med i bagaget finns bland annat en bärbar dator som ska överlämnas till skolans elever i den lilla bergsbyn Chhibbo Busty.

2008-09-16-sevalla-chhibo-900

Tillsammans med Roger och Suzanne Lenngren gör Elisabeth och Curt Gregers-Varg en stor insats för bybor i Himalaya.

Det var på en motorcykelresa i Himalaya som Curt Gregers-Varg kom i kontakt med bergsbyn Chhibbo Busty. Här bor och arbetar Roger Lenngren och hustrun Suzanne sedan tio år tillbaka. Roger åkte till Indien för att arbeta för en stor internationell hjälporganisation i Calcutta. I den jättelika staden finns drygt fyratusen slumområden. En oerhörd siffra som för oss svenskar är svår att förstå.

– En person kan inte göra allt men alla kan göra något, säger Roger Lenngren när vi träffas runt köksbordet hos Curt och Elisabeth Gregers-Varg.

Jobbet som socialarbetare bland gatubarn och fattiga familjer i Calcutta är tufft och att leva mitt i misär och kaos tar på krafterna. För att samla nya och komma bort från den fruktansvärda miljön åkte Roger norrut till den betydligt renare luften i Himalaya. Överväldigad av naturen och den klara luften blev han kvar.

– Intresset för motorcyklar har alltid funnits och med Himalayas natur med världens högsta bergstoppar i bakgrunden, startade jag Himalayan Bike Tours, som arrangerar motorcykelresor till bland annat Lhasa, Mount Everest och det gömda paradiset Sikkim.

Men Roger förälskelse i Himalaya omfattade inte bara naturen och de snötäckta bergstopparna. Här träffade han också sin blivande fru Suzanne.

– Suzanne är uppvuxen i den lilla byn Chhibo Busty, en by där byborna, framförallt ensamstående föräldrar, lever under svåra förhållanden, berättar Roger.

Flera av motorcykelresenärerna uppmärksammade situationen i Himalayas bergsbyar och allt oftare ställdes frågan “hur kan vi hjälpa till?”.

– Vi bestämde oss för att starta en insamling och i första hand satsa på de barn som på grund av familjens ekonomiska situation inte skulle få gå i skola, berättar Curt.

En stödförening, Chhibo Busty Development Trust, bildades i Sverige och Curt Gregers-varg startade arbetet med informationsspridning och insamling av ekonomiska medel.

Föreningen har precis fått klart med sitt bankgironummer och till helgens veteranplöjning anordnades en loppis till förmån för barnen i Chhibo Busty.

Föreningens ekonomsiska medel går till skoluniformer och läroböcker och snart står skolans första datarum färdigt. Internetuppkopplingen sker via satellit men bredbandsnätet byggs ut hela tiden och i den närbelägna staden Kalimpong, med 40 000 invånare, finns redan bredbandsuppkoppling.

Det är otroligt viktigt att barnen får datakunskaper och lär sig engelska. Det öppnar helt nya dörrar för befolkningen i annars isolerade bergsbyar, förklarar Curt som i veckan åker till Indien.

Med i bagaget finns bland annat en bärbar dator som kommer att överlämnas till skolans elever.

Vill du lämna ett bidrag till Chhibo Busty så är föreningens bankgironummer 325-8852.

Åsa Slobodnik