Trots regntunga skyar slöt 22 personer upp till Sevalla hembygdsförenings årliga sjättejuniutflykt, vilken i år bestod av en kort cykeltur med två stopp.
Vi samlades vid isplanen mitt i byn och cyklade därefter till vårt första stopp, tegelbruket. Där väntade vår kunnige guide, Benny Peterson, på oss för att berätta om hur arbetet i tegelbruket gick till vid den tid då hans far, Sune Peterson, drev bruket. Han visade oss in i brännugnar och torkrum och förklarade för oss hur arbetet gick till i slutet av 60-talet, strax innan verksamheten lades ned.
Vid tiden före sekelskiftet 1900 hade befolkningen i hela landet ökat ganska dramatiskt tack vare förbättrad sjukvård och hygien. Dessutom hade viss effektivisering inom jordbruket bidragit till att färre personer kunde ha sin utkomst på gårdarna runt om i landet. Dessa två faktorer tillsammans resulterade i att ungdomarna i Sevalla var många, men arbetstillfällena få. Något måste göras för att man skulle kunna hålla kvar ungdomarna i bygden. I Sevalla socken diskuterades olika förslag till lösning och till sist slöt sig ett tjugotal bönder samman och bildade Sevalla Industriförening under ledning av domaren i Bro.
Sevalla industriförening var inget halvdant försök med tio praktikplatser. Nej, man satsade stort och byggde två industrier. Dels byggdes ett tegelbruk, eftersom det fanns stor efterfrågan på täckdikningsrör och tegelsten. Dels byggdes ett sågverk, eftersom arbetstillfällen behövdes även vintertid, då tjälen gjorde det omöjligt att gräva upp leran. Man satte även turbiner i ån för att kunna elektrifiera bygden. Det var i alla fall tanken. När det kom till kritan räckte turbinerna inte till mycket mer än till att driva sågverket. Då tröskverket i Väsby, till exempel, drogs i gång på hösten, slocknade resten av bygden.
Så småningom såldes tegelbruket och sågverket till Sune Peterson. Enligt Benny Peterson, som själv arbetade i tegelbruket i fyra år under 60-talet, var det som mest 15 personer som arbetade med att bränna och torka teglet. Dessutom gick det åt ytterligare fyra personer till att gräva upp leran. Vintertid arbetade en del av dessa tegelbruksarbetare i sågverket och resten högg i skogen.
Det andra stoppet under cykelturen blev Sevalla skola. I sommar lägger förskoleverksamheten, som drivits i lokalerna de senaste åren, ned och skolbyggnaden kommer förmodligen att stå tom. Kanske var det här sista möjligheten att se sig om i skolan, så vi tog tillfället i akt. För några av oss blev det en riktig nostalgitrip då vi tänkte tillbaka på vår egen skoltid i Sevalla och de lärare vi haft.
Utflykten avslutades med korvgrillning och fika. Lyckligtvis hade regnmolnen då skingrats och solen sken på oss där vi satt och avnjöt vårt fika i skolans trädgård.
Tack alla för en trevlig eftermiddag,
Sevalla hembygdsförening
