Etikett: Sevalla

Många tyckte att årets arrangemang var mycket välorganiserat och familjärt. En orsak kan vara att i år var det inte veteranplöjningen som var dominerade utan att, och då i synnerhet damerna som tyckte att det var trivsamt att gå och botanisera bland alla stånden. Det var loppis, det var hantverk, ull, knivar, flygmaskiner, blommor, förskola, snökedjor, traktorhytter, brända mandlar, korv med bröd och kaffe därtill kompletterat med lite godis och rundturer för både barn, vuxna och åldringar och ponnyridning för de små. Dessutom hade vi fått ett tillskott med veteranbilar. Det var 11 stycken amerikanare plus ett antal Oplar och två Jeepar.

Manegen öppnades med tornerspel där riddarna var från fem år och uppåt. I år var det bara en riddare som fick assistans av sin mamma men han gjorde väl ifrån sig när äpplet klövs med ett välriktat slag med svärdet. Som publik fick jag ibland hjärtat i halsgropen när hästar stegrade sig under anfallet. En fantastisk uppvisning. John Selin med kompisar, hundar och hundförare, imponerade i år igen. Det måste ligga mycket träning bakom för att få hundarna att lyda blint på både handrörelser, röst kommandon och visselpipa.

Nytt för i år var uppvisningsflygning med modellflyg. De båda flygarna Sten Hollman och Michael Odälv diskuterad före uppstigningen om det var rådigt att gå till väders med modellerna under rådande vindförhållanden med hård och ojämn vind.

Sten Hollman gick upp först med en ”vanlig” flygmaskin. I vissa lägen var vinden så hård på de högre höjderna så att vinden tog över pilotens manöver och vid ett tillfälle ”backade” maskinen. Sten Hollman som är en gammal trafikflygare säger att det i vissa lägen är svårare att flyga en modell än ett stort pasagerarplan. I kritiska lägen slår Sten till autopiloten och fungerar den som den ska så ordnar allt till sig och planet lägger sig i planflykt och styr rakt och stadigt rakt fram. Sten har en låda på magen med en massa spakar som han flyger maskinen med. Den starka vinden gjorde att första landningsförsöket måste göras om och först på andra försöket lyckades han ta ner den lilla maskinen som var byggd i ”frigolit” och vägde bara 570 gr.

Övriga data: Spännvidd 110 cm utrustad med servostyrning kopplad till en gyro och radio. Motorn var en tre-fasmotor på 140 W som gjorde 10 000 r/m som max. Batteriet var ett litiumpolymerbatteri på 111.1 volt och 1Ah som räcker i 15 – 16 minuter i normalfart. Batteriet kostar 130 kr. Flygmaskinens hastighet är 20 – 60 km/timme. Det finns även små rea-motorer till modellplan som drar bränsle som motsvarar en 200 hk bilmotor när de drar på full gas.

Michael Odälv flög helikopter. Rotorbladen som är av kolfiberarmerad plast med en diameter på hela 1,5 meter och där rotorn gör 1950 r/m och där kraften levereras av en 8 kubikcentimters motor på 2,5 hk och som roterar med hela 19 000 r/m. Hela maskinen väger 3,9 kg fulltankad.

Trots det hårda vädret gjorde Michael lopingar med helikoptern och flög till och med upp och ner som ansågs vara omöjligt för ett 10-tal år sedan. Bägge flygarna gjorde in imponerande flyguppvisning.

2007-09-15 Gunnar Björklund